En vanlig fråga är hur många besök som behövs i en 5x5 km ruta innan den kan betraktas som färdiginventerad.
Detta är en knepig fråga att besvara eftersom det beror på många faktorer. Antalet olika biotoper i rutan spelar stor roll för hur lång tid som behövs i rutan. Ens egen erfarenhet är också avgörande för tidsåtgången. En duktig inventerare kan klara av en ruta på ett år, men de flesta vill nog spendera två eller flera år i sin ruta.
Skall man hårddra det hela skulle man kunna säga att en ruta aldrig blir färdig eftersom det alltid finns nya arter att upptäcka. I praktiken får man dock sätta en gräns för hur mycket tid som ska ägnas åt en ruta, då det skulle krävas en i det närmaste oändlig tid att hitta precis alla arter i en ruta och att det därför är av större värde för länsinventeringen att börja på en ny ruta när man känner att man täckt in hela rutan med besök vid olika årstider.
Generellt kan man säga att alla biotoper i en ruta ska besökas. Här är exempel på några olika biotoper (alla biotoper finns inte i alla rutor):
En lämplig start på inventeringen av en ruta börjar hemma med kartstudier. Använd kartan och din fantasi, försök att räkna ut vilka olika biotoper som kan tänkas finnas i rutan. Förutom en färsk terrängkarta i skala 1:50 000 kan det vara intressant att även titta på historiska kartor. Lantmäteriet har en webbtjänst där man kan titta på historiska kartor, bland annat de ekonomiska kartorna i skala 1:10 000 som användes 1935-1978 och de äldre häradsekonomiska kartorna. Det kan också vara givande att titta på flygbilder, finns på Eniro, och satellitbilder, finns på Google Maps och Hitta. Lantmäteriets Kartsök och ortnamn är också en användbar tjänst.
Berggrunden påverkar floran. Med kalkhaltig berggrund blir floran artrikare. En berggrundskarta kan därför vara till hjälp. SGU har en webbtjänt Kartvisaren som visar översiktliga berggrundskartor, men de har för låg upplösning för att vara intressanta för en botanist. När det gäller de ytliga jordarterna kan man också använda SGU:s Kartvisaren. I Kartvisaren kan man välja ut ett valfritt kartutsnitt och få det skickat med e-post.
Man bör göra besök i varje biotop vid olika årstider. Vissa tidigblommande arter vissnar ner och blir omöjliga att se senare under säsongen. Andra arter utvecklas sent och kan artbestämmas först en bit in eller till och med först sent på säsongen. Mistel måste inventeras på vintern, när värdträden fällt sina löv.
Antalet arter i en ruta kan ge en vägledning om hur färdig en ruta är. I Sörmland påträffade man i genomsnitt 488 arter i varje 5x5 km ruta. I de artrikaste rutorna fanns över 700 arter (979 som mest!) och i de artfattigaste (skärgården) 200-400 arter. I Västmanlands län borde Mälarslätten vara jämförbar med genomsnittet för Sörmland. Antalet arter borde i genomsnitt vara lägre i skogslåglandet och Bergslagen.
I februari 2019 var det som mest 625 arter rapporterade i Artprortalen Västmanland läns 5x5 km rutor, från och med 1 januari 2009 då länsinventeringen startade.
En användbar funktion i Artportalen är att man kan man jämföra den ruta man inventerar med intilliggande rutor och där se vilka arter som finns i omgivande rutor men som saknas i den inventerade rutan.
/ Bengt Stridh, uppdatering 2016-06-06 av artikel ursprungligen skriven 2010-05-23